Jag har i dag enligt mig själv blivit lite mer vuxen än vad jag var innan jag åkte från jobbet i eftermiddags...

Jag har haft samma kontantkort och samma nr sedan jag fick min första mobil.. Jag var kanske 12 eller 13.. vilket betyder att jag haft detta kontankort och nummer i 9 eller 10 hela år... Mamma, en del vänner och en sjuhelvetes massa försäljare har försökt packa på mig ett abonemang. Visst, jag har kanske haft 2 st MEN då har det varit för att få en billig tlf. Så fort jag kommit hem har abonemangskortet kastats i soperna... Detta för att jag aldrig litat på mig själv vad det gäller pengar och räkningar och har då TOK vägrat abonemang... Tills i dag...

Jag och mamma går på stan och en sälgare stoppar oss på gatan, mamma kan aldrig säga nej tack och gå... Det slutade med att jag gick hem med ett tele2 abonemang... Grabben var dessutom en ung göteborgare och duktigt het... hade jag inte precis kommit från jobbet osminkad och sett ut som hej kom och hjälp mig så hade jag bett om hans nr ;) Nu är det kanske allt annat än vuxet av mig att tycka ett abonemang vid 22 års ålder är vuxet... men för mig är det ett stort steg ;) neeeeeeerd!