Vad gör man när det gör så ont att man brister?
Vad gör man när man inte tror man klarar det längre?
Herregud.
Jag trodde det var över. Jag trodde jag hade det bra.
Det var bara härom dagen som någon frågade mig om jag kommit över det, honnom.
Jo sa jag. Och jag menade det. Jag trodde det.
Efter så många månader borde jag väll vara det??
Men så, dum som jag är. Så går jag in på facebook. Nya bilder, hon och han.
Vad i helvete!!!!
Han krossade mig så totalt, något fruktansvärt men skulle jag få chansen skulle
jag inte tveka en sekund. Och vad säger det om mig?
Idiot.
Men det gör så ont så ont så jävla ont.
Och han vet inte ens om det.

Vad värre är att efter hans svek, hans totalt krossande av mig
så träffar jag en kille. Kalla det rebound, för något annat var det inte.
Jag är krossad till max och behöver tröst och närhet.
Då kommer nästa smäll.
Min bästa vän och dåvarande sambo går bakom min rygg med denna "rebound" kille.
Men ärligt talat. Åt helvete med henne.

Att bli så hjärtkrossad som jag blev av denna idiot som jag spenderat ett år på
 var värre än min bästa väns svek.
Och i dag gör det ont.
Så jävla ont.