När man är ensam....


Kan små ord betyda så mycket.
Denna komentar hittade jag i dag, från ett inlägg som är
över ett år gammalt.
Men orden värmde lika mycket nu som då.

Jag har förstört så mycket där.
I flera år handlade jag enbart egoistiskt och för eget behov gällande
denna människa. Nu får jag tillbaka.
Jag har förlorat den enda som kännde mig utan och innan.
Den enda jag någonsin kunnat öppna mig (även om det var så lite) för.
Men gammla ord värmer.
Kan inte tyckas mycket men det är det för mig;

"Vem villl ha mig så (antar då) inte ens hann..? inte ens? här höjer man inte upp nån till skyarna direkt. men annars så när jag inte tror jag kan bli rmer upprörd över dig så går du och skriver denna blogg.. och helt plötsligt blir jag så glad och stolt över dig på nåt sätt. Vilket jävla dilemma du och jag är inte sant?"

Oførståligt før er kanske.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback