I bland kliar det i fingrarna riktigt ordentligt. Det kliar i fingrarna av längtan efter att spela. Musik. Har en gitarr här hemma men den duger inte (Läs; jag är inte riktigt så bra på gitarr). En bas är vad jag behöver. En bas och ett helt band. Som jag redan så många gånger skrivit så spelade vi i många år. 5 tjejer och vi rocka. Ca 13 år gamla spelade vi Skunk Anansie, Rolling Stones, Alanis Morisette, No Doubt, Beatles och så mycket mer. I dag kliar det lite extra i fingrarna då jag hittade en bok.
RockBok - 50 år av rock och pop i Örebro. En bok på över 300 sidor om musik kulturen i Örebro under de senaste 50 åren. Och vi står skrivna i historien.

"En annan grupp som hållit på en tid är The Girls som bildades -96 och senare bytte namn till Choice"
"Det är många rena tjejband som Zilch, The Girls och La Maffia inom rockskolan..."
"The Girls spelade bland annat som förband till Bush Docktors vid bostadsområdet oxhagens 30-års jubileum"

Vi står, som så många andra, alltså skrivna i Örebros rock och pop historia. Det ni! ;) Men aj som det kliar och gosh vad jag ångrar bittert att vi slutade. Att få sitta minst 2 gånger i veckan med bandet och spela i timmar. Hur kunde vi någonsin läma det?!